top of page
OM LEKEN

Krister Svensson, författare, föreläsare, konsult med fokus på barns lek, lärande och utveckling skriver en artikelserie för Lek & Babybranschen om barn, lek, lärandet och leksaker.

Krister utbildade sig till förskollärare i början av 1970-talet och arbetade under flera år i förskolan. Han har varit verksam inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningar sedan början av 1980-talet. 1992 startade Krister forskningscentret Nordiskt Centrum för forskning om leksaker och pedagogiska media, vid Högskolan i Halmstad. Verksamheten flyttade 2001 till KTH i Stockholm (SITREC). Krister har kontinuerligt samarbetat med leksaksindustrin kring lärande och produktutveckling, både nationellt och internationellt.


Sedan 2006 driver Krister sitt eget företag, Play Design Sweden AB med inriktning på utvecklingsprojekt inom barns lek, lärande och utveckling samt produktutveckling, föreläsningsverksamhet och författarskap.

FRÅN FILOSOFI TILL NEUROLOGI , DEL 1

Vad lekte du som barn? Vem lekte du med, var lekte du? Svaren på dessa frågor berättar hur det gick till när du blev människa. Lekfullhet tillhör inte bara barns liv, lekfullheten följer oss genom hela livet. Inte sällan visar det sig att lekupplevelser lever kvar in i vuxenvärldens yrkesval och intressen.

Det börjar på skötbordet, samspelet mellan barnet och den vuxne. Samtalet där ljud och gester utgör kommunikationen dem emellan. Här börjar leken – din tur, min tur, din tur – turtagandet är centralt i leken och fortsättningsvis i all mänsklig kommunikation. Lite senare, ”titt ut”-lekar där den vuxne försvinner och åter kommer fram besvaras av barnet med skratt och glädje.

bcd4394b-b79a-4657-adf1-09485b3bfc2d.jpg

Var man än kommer i världen så kan man se barn leka och deras lekar påminner om varandra, det finns något djupt mänskligt i leken som gör att man känner sig bekant med de lekande barnen.

Leken är en fundamental aktivitet och av helt avgörande betydelse för människans utveckling. I leken möter barnet sin omvärld, där läggs grunden till kommunikation, samspel, tillblivelsen av (jaget) vem man är och relationen till andra. Lusten att leka, att uppslukas och försvinna in en bubbla där koncentration och vila förekommer samtidigt ger en känsla av meditation. Som vuxen kan man känna igen leken i det som kallas för ”flow”, när tid och rum upplöses och leken tar över. Det kan ske under en löptur, eller när man fördjupar sig i ett intresse eller går förlorad i en god bok. Dessa tillstånd av lek och flow frigör endorfiner, dopamin och andra hormoner som bidrar till känsla av tillfredställelse och lycka.

Om man ger sig tid att titta på när barn leker i olika former, snabbt och vilt, hit och dit, lugnt och stilla, fysiskt med stora rörelser eller att stilla plocka med småsaker, får man en ögonblicksbild av ett djupt skeende inne i barnet som vi kallar lek. Barns lek fångar vår uppmärksamhet och vi får möjlighet att lära oss något om hur lekens villkor aktiverar barnet.

Intresset för leken har varit stort genom historien. De flesta filosofer av betydelse har berört leken och dess betydelse för människans lärande och utveckling.

Allt sedan Platon finns det en rad olika filosofiska tankar och vetenskapliga teorier och perspektiv som beskriver hur leken uppträder och vilken betydelse leken har för människans utveckling. Leken har beskrivits som ett ”möjligheternas rum” där både kaos och ordning råder och där identitet, erfarenhet och kunskap uppstår. Inne i detta rum växer en individ fram. Genom leken får barnet möjlighet att undersöka, skapa mening, pröva sina förmågor, utveckla sitt samspel och kommunikation i samspel med andra. Att få tillgång till lekmöjligheter är mycket viktigt för ett barn.

f442bfed-f28b-411d-8f53-e2845c7bd574.jpg

Trots att filosofer och forskare ägnat mängder med tid och utvecklat teorier om lek har ingen kunnat göra anspråk på en klar definition av vad lek egentligen är eller ”var i kroppen” leken sitter. Leken är därmed fortfarande en vit fläck på den mänskliga kartan och som i ökad utsträckning fortsätter att intressera forskare och filosofer. Det råder däremot stor enighet om lekens centrala roll och betydelse för människans utveckling.

Det är nyttigt, ja till och med livsavgörande för barn att leka men barn leker inte för att det är nyttigt. Barn leker därför att det är lustfyllt. Leken har ett egenvärde, ett eget existensberättigande.

Leken kan betraktas som en improvisation i nuet, där den lekandes erfarenhet i kombination med den aktuella leksituationens villkor, rör sig i dåtid, nutid och framtid samtidigt. Improvisationen illustrerar relationen mellan lekens form, innehåll och det sammanhang där den utspelar sig. Miles Davis, berömd jazzmusiker, jämförde leken med en jazzimprovisation där alla deltagare samspelar med varandra. Att leka är alltså en avancerad social, fysisk och mental process som innebär att barnets olika färdigheter och förmågor används och utvecklas. Att leka är ett avgörande element för att bygga upp motståndskraft i barn, en förmåga som är en förutsättning för att bli välmående och fungerande vuxna.

Lekforskarna har föreslagit olika begrepp för att fånga lekens uttryck och form. Begrepp som parallell-lek, roll-lek, konstruktionslek och psyko-motorisk lek är exempel på försök att ringa in och definiera leken. Den karaktäriseras bland annat av att det är roligt att leka, leken är frivillig, medel dominerar över mål, inga utifrån kommande regler, inre bas för kontroll, metakommunikation och att leken bara vill bli lekt. Leken startar i regel spontant av ett enskilt barn eller i samspel med ett eller flera andra barn. Barnet kommunicerar en leksignal med ett annat barn som uppfattar att nu kan leken börja. Denna leksignal kan vara mycket subtil och uppfattas ibland bara av de inblandade. Den kan också vara uttalad; ska vi leka?

Leken rör sig fram och tillbaka i ordning och kaos. När man betraktar ett barns lek kan det ibland se ut som att det pågår ett flöde av aktiviteter som förändras mycket snabbt, byter innehåll, förändras igen och återgår till tidigare lekaktivitet. Barnets lek kan uppfattas som en spegling av tillvarons irrationella aspekter (Nietzsche). Det har dragits paralleller mellan barnets lek och de vuxnas karnevaler, eller för den delen konserter eller idrottsevenemang där man kan släppa loss och glömma sig själv för en stund, att vara i feststämning.

Fri, ostrukturerad lektid ger barn möjlighet att upptäcka sina intressen och anknyta till deras kreativitet. Leken utspelar sig mellan de lekande och möjliggör all den variation som de lekandes fantasi, i samspel med varandra och världen, erbjuder.

​

Att försöka styra leken utifrån, till exempel genom vuxnas tillrättalägganden eller planer, upplöser det tillstånd av fullständigt fokus på leken som de lekande etablerat. Lekens väsen är känsligt för störningar utifrån. Vuxna kan erbjuda det lekande barnet tid och rum, miljöer, material och redskap men överlåt åt barnen att överlämna sig till leken. Som vuxen kan man på avstånd följa lekens utveckling och kanske tillföra något. I bästa fall kan man bli en del i barns lek om man själv går in i leken med hull och hår. För den vuxne handlar det ofta om att inte hindra barns önskan om att leka och att leka färdigt.

fc0e240a-0a2c-4466-ade3-84a5b63919a8.jpg

Ur leken, kombinationen av kreativitet och fantasi, uppstår inte bara aktiviteter men också produkter, "kristalliserad fantasi". Barnet leker i sandlådan och där skapar barnet en väg, ett hus eller liknande, det vill säga konkretiserad fantasi. Alla skapelser av fantasin är alltid uppbyggd av element som hämtats ur verkligheten och som ingår i en människas tidigare erfarenhet, till exempel leksaker eller andra föremål eller material.

Ett barns fantasi är ”fattigare” än en vuxen människas på grund av mer begränsad erfarenhet. Ju mer erfarenheter man tillför barnet desto produktivare blir dess fantasi. När barn leker kompenserar de bristande erfarenhet med en ohämmad förmåga att skapa gränsöverskridande innehåll och världar med hjälp av de erfarenheter de har och som passar in i leken. I leken blir världen ”som om”. Leken är både målet och medlet samtidigt.

Så här långt har vi fått exempel på kunskapsutvecklingen och idéutvecklingen kring leken under de senaste århundradena då de moderna vetenskaperna byggt upp vår kunskap om leken. Men leken är fortsatt föremål för vårt intresse. Vad händer med leken när den möter det nya samhället där prestation och resultat värderas högt? Leken har successivt kommit att knytas till olika institutionella och professionaliserade verksamheter, särskilt inom pedagogisk verksamhet. Det har för lekens vidkommande inneburit att den också kommit få ett konstruerat värde utöver dess egenvärde, det vill säga ett nyttovärde.
 
Det är mötet mellan dessa två perspektiv den fria oförutsägbara leken och önskan om att göra nytta av leken som olika utmaningar visar sig. Om leken skall bli ett nyttigt redskap i utbildningen till kreativa, konstruktiva, entreprenöriella samhällsbyggare riskerar vi att förlora lekens dimension. Det potentiella rummet där det omöjliga blir möjligt, i lekens eget väsen och egenvärde finns den starkaste utvecklingskraften.
”Lekens funktion är att bygga pro-sociala hjärnor, sociala hjärnor som förstår hur det går till att interagera med andra på ett positivt sätt.” säger forskaren Jaak Panksepp. Mycket av den forskning som rör hjärnans utveckling I relation till lek har gjorts på djur. Likheten mellan människor och de övriga däggdjuren (som också leker) gör det möjligt att dra slutsatser också beträffande utvecklingen av människans hjärnor.
 
Hjärnan är inte bara en klump av vävnader. Miljarder hjärnceller delas upp i olika områden och varje område får olika roller/funktioner. Till exempel prefrontal cortex, ett område i främre delen av hjärnan just bakom pannbenet. Det är tack vare en normalt fungerande prefrontal cortex som vi förmår att genomföra ett sammanhållet, genomtänkt, medvetet planerat, rationellt och socialt accepterat beteende. Denna process sker i dialog mellan tidigare gjorda erfarenheter och den aktuella situationen, samt förmågan till uppmärksamhet för att analysera den aktuella situationen. Andra områden i hjärnan behandlar ljud och ljus, åter andra områden som hippocampus hjälper bland annat till att lagra minnen.​

​

Med hjälp av modern teknologi, MRI (functional Magnetic Resonance Imaging) kan forskarna se vilka delar av hjärnan som aktiveras i samband med lärande, rörelse eller andra aktiviteter. En försöksperson kan få en uppgift som att spela ett spel eller att lära sig något nytt. När en deltagare skannas med MRI studerar forskarna blodflöden i hjärnan som visar vilka celler och områden som aktiveras.
Neurologerna säger att när det kommer till hjärnans utveckling betyder tiden i klassrummen mindre i relation till den tid som barnen är ute på lekplatsen. ”Erfarenheter av lek ändrar kopplingarna mellan neuronerna i den främre delen av hjärnan” säger Sergio Pellis, kanadensisk forskare och fortsätter: ”Och utan lekerfarenheter utvecklar sig inte dessa neuroner.” Hjärnforskarna tycks mena att barns lek är avgörande för att hjärnan ska utvecklas optimalt. Det skulle betyda att vi bör skapa så mycket lekmöjligheter som möjligt för barn.
Vårt samhälle har under hundratals år utvecklats genom att tämja naturen och betvinga såväl liv som materia i syfte att optimera livsvillkoren. Kan vi och vill vi betvinga leken så att vi kan kontrollera dess kraft, styra dess riktning och bestämma dess mål?
Leken drivs av lust och intresse. Vad gör vi när lusten och intresset inte får söka sina egna vägar? När allt som sker ingår i en sedan länge utmejslad och optimerad nyttoväg och där det inte längre finns plats för lek?
Ofta hör vi utsagor som att barn måste få vara barn. Kanske borde man säga människan borde få vara människa. Våra ambitioner med barnen som tar sig uttryck i institutionalisering och professionalisering med fokus på att skapa de bästa förutsättningarna för individen har utan tvekan ett gott motiv bakom sig. Men sett i perspektiv så verkar inte syftet vara att barn skall vara barn, snarare tvärtom, barn skall bli vuxna och kompetenta så snart som möjligt. Det är det som (upp)fostran och utbildning handlar om.
Men för att barnets/människans utveckling ska stimuleras krävs både ordning och kaos – LEK.
 
Nu i början av 2000-talet har en ny aktör, näringslivet, börjat intressera sig för lekens betydelse. Låt mig avsluta med att citera en hoppfull utsaga från världsekonomins företrädare:
Real play is the freedom for children to engage with and learn from the world that surrounds them. By mentally and physically connecting children to the world, play empowers them to create and grow for the rest of their lives. It is a fundamental right for all children.
World Economic Forum Annual Meeting, Davos 2018

Referenser/för vidare läsning

Berg. L-E. (1992) Den lekande människan, Studentlitteratur, Lund
Csikszentmihaly. M. (2006) Flow, Natur & Kultur, Stockholm
Elkind. D. (2007) The Power of play, Da Capo Press, Cambridge
Huizinga. J. (1938) Homo Ludens. (Svensk utgåva 2004, Natur & Kultur)
Nelson. A. & Svensson, (2005) Barn och leksaker i lek och lärande, Liber
Skovbjerg Karoff. H. & Jessen. C. Tekster om leg (2014) Akademisk Forlag, København
Steinsholt, K. (1998) Lett som en lek, Tapir Forlag, Trondheim
Øksnes. M. Legens flertydighed, (2012) Hans Ritzels Forlag, Kæbenhavn
 
https://www.weforum.org/agenda/2018/01/to-play-is-to-learn
http://nervsystemet.se/nsd/structure_382
https://www.kqed.org/mindshift/27124/how-free-play-can-define-kids-success
https://www.kqed.org/mindshift/32254/harnessing-childrens-natural-ways-of-learning

Krister Svensson, författare, föreläsare, konsult med fokus på barns lek, lärande och utveckling skriver en artikelserie för Lek & Babybranschen om barn, lek, lärandet och leksaker.

Krister utbildade sig till förskollärare i början av 1970-talet och arbetade under flera år i förskolan. Han har varit verksam inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningar sedan början av 1980-talet. 1992 startade Krister forskningscentret Nordiskt Centrum för forskning om leksaker och pedagogiska media, vid Högskolan i Halmstad. Verksamheten flyttade 2001 till KTH i Stockholm (SITREC). Krister har kontinuerligt samarbetat med leksaksindustrin kring lärande och produktutveckling, både nationellt och internationellt.

Sedan 2006 driver Krister sitt eget företag, Play Design Sweden AB med inriktning på utvecklingsprojekt inom barns lek, lärande och utveckling samt produktutveckling, föreläsningsverksamhet och författarskap

2ba1ad85-9442-4ebf-aeea-3fa4cba24f59.jpg

OM LEKEN – FRÅN FILOSOFI TILL NEUROLOG, DEL 2

Ur leken, kombinationen av kreativitet och fantasi, uppstår inte bara aktiviteter men också produkter, "kristalliserad fantasi". Barnet leker i sandlådan och där skapar barnet en väg, ett hus eller liknande, det vill säga konkretiserad fantasi. Alla skapelser av fantasin är alltid uppbyggd av element som hämtats ur verkligheten och som ingår i en människas tidigare erfarenhet, till exempel leksaker eller andra föremål eller material.

Ett barns fantasi är ”fattigare” än en vuxen människas på grund av mer begränsad erfarenhet. Ju mer erfarenheter man tillför barnet desto produktivare blir dess fantasi. När barn leker kompenserar de bristande erfarenhet med en ohämmad förmåga att skapa gränsöverskridande innehåll och världar med hjälp av de erfarenheter de har och som passar in i leken. I leken blir världen ”som om”. Leken är både målet och medlet samtidigt.

442f8353-c2af-4548-a92a-bd52041f033a.jpg

Så här långt har vi fått exempel på kunskapsutvecklingen och idéutvecklingen kring leken under de senaste århundradena då de moderna vetenskaperna byggt upp vår kunskap om leken. Men leken är fortsatt föremål för vårt intresse. Vad händer med leken när den möter det nya samhället där prestation och resultat värderas högt? Leken har successivt kommit att knytas till olika institutionella och professionaliserade verksamheter, särskilt inom pedagogisk verksamhet. Det har för lekens vidkommande inneburit att den också kommit få ett konstruerat värde utöver dess egenvärde, det vill säga ett nyttovärde.
 
Det är mötet mellan dessa två perspektiv den fria oförutsägbara leken och önskan om att göra nytta av leken som olika utmaningar visar sig. Om leken skall bli ett nyttigt redskap i utbildningen till kreativa, konstruktiva, entreprenöriella samhällsbyggare riskerar vi att förlora lekens dimension. Det potentiella rummet där det omöjliga blir möjligt, i lekens eget väsen och egenvärde finns den starkaste utvecklingskraften.

”Lekens funktion är att bygga pro-sociala hjärnor, sociala hjärnor som förstår hur det går till att interagera med andra på ett positivt sätt.” säger forskaren Jaak Panksepp. Mycket av den forskning som rör hjärnans utveckling I relation till lek har gjorts på djur. Likheten mellan människor och de övriga däggdjuren (som också leker) gör det möjligt att dra slutsatser också beträffande utvecklingen av människans hjärnor.

Hjärnan är inte bara en klump av vävnader. Miljarder hjärnceller delas upp i olika områden och varje område får olika roller/funktioner. Till exempel prefrontal cortex, ett område i främre delen av hjärnan just bakom pannbenet. Det är tack vare en normalt fungerande prefrontal cortex som vi förmår att genomföra ett sammanhållet, genomtänkt, medvetet planerat, rationellt och socialt accepterat beteende. Denna process sker i dialog mellan tidigare gjorda erfarenheter och den aktuella situationen, samt förmågan till uppmärksamhet för att analysera den aktuella situationen. Andra områden i hjärnan behandlar ljud och ljus, åter andra områden som hippocampus hjälper bland annat till att lagra minnen.

Med hjälp av modern teknologi, MRI (functional Magnetic Resonance Imaging) kan forskarna se vilka delar av hjärnan som aktiveras i samband med lärande, rörelse eller andra aktiviteter. En försöksperson kan få en uppgift som att spela ett spel eller att lära sig något nytt. När en deltagare skannas med MRI studerar forskarna blodflöden i hjärnan som visar vilka celler och områden som aktiveras.

Neurologerna säger att när det kommer till hjärnans utveckling betyder tiden i klassrummen mindre i relation till den tid som barnen är ute på lekplatsen. ”Erfarenheter av lek ändrar kopplingarna mellan neuronerna i den främre delen av hjärnan” säger Sergio Pellis, kanadensisk forskare och fortsätter: ”Och utan lekerfarenheter utvecklar sig inte dessa neuroner.” Hjärnforskarna tycks mena att barns lek är avgörande för att hjärnan ska utvecklas optimalt. Det skulle betyda att vi bör skapa så mycket lekmöjligheter som möjligt för barn.

64ebd2f7-cdf4-4e11-a658-e2c03881157a.jpg

Vårt samhälle har under hundratals år utvecklats genom att tämja naturen och betvinga såväl liv som materia i syfte att optimera livsvillkoren. Kan vi och vill vi betvinga leken så att vi kan kontrollera dess kraft, styra dess riktning och bestämma dess mål?
Leken drivs av lust och intresse. Vad gör vi när lusten och intresset inte får söka sina egna vägar? När allt som sker ingår i en sedan länge utmejslad och optimerad nyttoväg och där det inte längre finns plats för lek?
Ofta hör vi utsagor som att barn måste få vara barn. Kanske borde man säga människan borde få vara människa. Våra ambitioner med barnen som tar sig uttryck i institutionalisering och professionalisering med fokus på att skapa de bästa förutsättningarna för individen har utan tvekan ett gott motiv bakom sig. Men sett i perspektiv så verkar inte syftet vara att barn skall vara barn, snarare tvärtom, barn skall bli vuxna och kompetenta så snart som möjligt. Det är det som (upp)fostran och utbildning handlar om.
Men för att barnets/människans utveckling ska stimuleras krävs både ordning och kaos – LEK.

Nu i början av 2000-talet har en ny aktör, näringslivet, börjat intressera sig för lekens betydelse. Låt mig avsluta med att citera en hoppfull utsaga från världsekonomins företrädare:

Real play is the freedom for children to engage with and learn from the world that surrounds them. By mentally and physically connecting children to the world, play empowers them to create and grow for the rest of their lives. It is a fundamental right for all children.
World Economic Forum Annual Meeting, Davos 2018

OM LEKEN – FRÅN FILOSOFI TILL NEUROLOGI

1e87b8de-a797-49b4-8a79-a62fa8758562.jpg

Vad lekte du som barn? Vem lekte du med, var lekte du? Svaren på dessa frågor berättar hur det gick till när du blev människa. Lekfullhet tillhör inte bara barns liv, lekfullheten följer oss genom hela livet. Inte sällan visar det sig att lekupplevelser lever kvar in i vuxenvärldens yrkesval och intressen.
                                                                                                      
Det börjar på skötbordet, samspelet mellan barnet och den vuxne Samtalet där ljud och gester utgör kommunikationen dem emellan. Här börjar leken – din tur, min tur, din tur – turtagandet är centralt i leken och fortsättningsvis i all mänsklig kommunikation. Lite senare, ”titt ut”-lekar där den vuxne försvinner och åter kommer fram besvaras av barnet med skratt och glädje.

Var man än kommer i världen så kan man se barn leka och deras lekar påminner om varandra, det finns något djupt mänskligt i leken som gör att man känner sig bekant med de lekande barnen.

Leken är en fundamental aktivitet och av helt avgörande betydelse för människans utveckling. I leken möter barnet sin omvärld, där läggs grunden till kommunikation, samspel, tillblivelsen av (jaget) vem man är och relationen till andra. Lusten att leka, att uppslukas och försvinna in en bubbla där koncentration och vila förekommer samtidigt ger en känsla av meditation. Som vuxen kan man känna igen leken i det som kallas för ”flow”, när tid och rum upplöses och leken tar över. Det kan ske under en löptur, eller när man fördjupar sig i ett intresse eller går förlorad i en god bok. Dessa tillstånd av lek och flow frigör endorfiner, dopamin och andra hormoner som bidrar till känsla av tillfredställelse och lycka.

Om man ger sig tid att titta på när barn leker i olika former, snabbt och vilt, hit och dit, lugnt och stilla, fysiskt med stora rörelser eller att stilla plocka med småsaker, får man en ögonblicksbild av ett djupt skeende inne i barnet som vi kallar lek. Barns lek fångar vår uppmärksamhet och vi får möjlighet att lära oss något om hur lekens villkor aktiverar barnet.

Intresset för leken har varit stort genom historien De flesta filosofer av betydelse har berört leken och dess betydelse för människans lärande och utveckling.
Allt sedan Platon finns det en rad olika filosofiska tankar och vetenskapliga teorier och perspektiv som beskriver hur leken uppträder och vilken betydelse leken har för människans utveckling. Leken har beskrivits som ett ”möjligheternas rum” där både kaos och ordning råder och där identitet, erfarenhet och kunskap uppstår. Inne i detta rum växer en individ fram. Genom leken får barnet möjlighet att undersöka, skapa mening, pröva sina förmågor, utveckla sitt samspel och kommunikation i samspel med andra. Att få tillgång till lekmöjligheter är mycket viktigt för ett barn.

Trots att filosofer och forskare ägnat mängder med tid och utvecklat teorier om lek har ingen kunnat göra anspråk på en klar definition av vad lek egentligen är eller ”var i kroppen” leken sitter. Leken är därmed fortfarande en vit fläck på den mänskliga kartan och som i ökad utsträckning fortsätter att intressera forskare och filosofer. Det råder däremot stor enighet om lekens centrala roll och betydelse för människans utveckling.

Det är nyttigt, ja till och med livsavgörande för barn att leka men barn leker inte för att det är nyttigt. Barn leker därför att det är lustfyllt. Leken har ett egenvärde, ett eget existensberättigande.

Leken kan betraktas som en improvisation i nuet, där den lekandes erfarenhet i kombination med den aktuella leksituationens villkor, rör sig i dåtid, nutid och framtid samtidigt. Improvisationen illustrerar relationen mellan lekens form, innehåll och det sammanhang där den utspelar sig. Miles Davis, berömd jazzmusiker, jämförde leken med en jazzimprovisation där alla deltagare samspelar med varandra. Att leka är alltså en avancerad social, fysisk och mental process som innebär att barnets olika färdigheter och förmågor används och utvecklas. Att leka är ett avgörande element för att bygga upp motståndskraft i barn, en förmåga som är en förutsättning för att bli välmående och fungerande vuxna.

​

​

Lekforskarna har föreslagit olika begrepp för att fånga lekens uttryck och form. Begrepp som parallell-lek, roll-lek, konstruktionslek och psyko-motorisk lek är exempel på försök att ringa in och definiera leken. Den karaktäriseras bland annat av att det är roligt att leka, leken är frivillig, medel dominerar över mål, inga utifrån kommande regler, inre bas för kontroll, metakommunikation och att leken bara vill bli lekt. Leken startar i regel spontant av ett enskilt barn eller i samspel med ett eller flera andra barn. Barnet kommunicerar en leksignal med ett annat barn som uppfattar att nu kan leken börja. Denna leksignal kan vara mycket subtil och uppfattas ibland bara av de inblandade. Den kan också vara uttalad; ska vi leka?

Leken rör sig fram och tillbaka i ordning och kaos. När man betraktar ett barns lek kan det ibland se ut som att det pågår ett flöde av aktiviteter som förändras mycket snabbt, byter innehåll, förändras igen och återgår till tidigare lekaktivitet. Barnets lek kan uppfattas som en spegling av tillvarons irrationella aspekter (Nietzsche). Det har dragits paralleller mellan barnets lek och de vuxnas karnevaler, eller för den delen konserter eller idrottsevenemang där man kan släppa loss och glömma sig själv för en stund, att vara i feststämning.

Fri, ostrukturerad lektid ger barn möjlighet att upptäcka sina intressen och anknyta till deras kreativitet. Leken utspelar sig mellan de lekande och möjliggör all den variation som de lekandes fantasi, i samspel med varandra och världen, erbjuder.

Att försöka styra leken utifrån, till exempel genom vuxnas tillrättalägganden eller planer, upplöser det tillstånd av fullständigt fokus på leken som de lekande etablerat. Lekens väsen är känsligt för störningar utifrån. Vuxna kan erbjuda det lekande barnet tid och rum, miljöer, material och redskap men överlåt åt barnen att överlämna sig till leken. Som vuxen kan man på avstånd följa lekens utveckling och kanske tillföra något. I bästa fall kan man bli en del i barns lek om man själv går in i leken med hull och hår. För den vuxne handlar det ofta om att inte hindra barns önskan om att leka och att leka färdigt.

Författare: Krister Svensson 
 
Litteratur
Asplund, J. (1987) Det sociala livets elementära former, Bokförlaget Korpen
Berg, L-E. (2018) Socialitetens psykologi – språket som människans livsform, Studenlitteratur
Knudsen, A-E, (2012) Hvor svært kan det være? Nyt Nordisk Forlag

DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT FÖR BARN ATT FÅ LEKA

f0ce6e2d-9db5-4753-8c30-1654415b7546.jpg

Valet att arbeta tillsammans med Rädda Barnen föll sig naturligt då de arbetar mycket med vikten av alla barnens rätt till lek och det är just det ämnet som vi inom Lek & Babybranschen vill lyfta!

Barnpsykologen Sofia Bidö berättar varför leken är så viktigt för barn, för föräldrar och för vår verksamhet.

Varför är det viktigt att barn får leka?

​

– Leken är helt avgörande för ett barns utveckling. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är det lilla barnets främsta språk. Och det är genom leken som vi vuxna kan lära oss att förstå barnens tankar och känslor.
 

​

Hur utvecklas barn av att leka?

​

– Barns hela personlighet utvecklas i leken. De utvecklas socialt i samspel med andra och känslomässigt då de lär sig att förstå sina egna och andras känslor. De utvecklas även intellektuellt då de tolkar världen och gör den begriplig samt motoriskt genom att i leken hoppa, springa och klättra. Barn bearbetar tankar och känslor genom sin lek, både positiva erfarenheter men även sådant som kan vara svårt.

​

​

Varför behöver Rädda Barnen se till att barn kan leka?

​

– För många barn som befinner sig i utsatta situationer så finns det inte förutsättningar för att kunna leka. De viktigaste förutsättningarna för lek är tid, utrymme och trygghet. Dessa aspekter finns sällan för barn som befinner sig i situationer som i katastrofer, i fattigdom eller på flykt. Att barn får leka och utvecklas är dessutom en rättighet enligt Barnkonventionen.

​

​

Hur jobbar Rädda Barnen med lek i sin verksamhet?

​

– Vi jobbar med lek i till exempel behandling och i våra utbildningsprogram i skolor runt om i världen. Framförallt jobbar vi med lek via våra barnvänliga platser i katastrofsituationer eller för barn på flykt. Dessa platser är en oas för barn som för en stund kan få det utrymme för lek och återhämtning som inte finns i den kaotiska verklighet de annars befinner sig i. Här får de lov att bara vara barn. Det innebär också en avlastning för föräldrarna som kan gå ärenden och skaffa mat eller leta försörjning medan de vet att barnen är på en trygg plats.

​

Vad är en barnvänlig plats?

​

Barnvänliga platser har vi även i Sverige för barn som flytt hit, till exempel på asylboenden. Vi har både fasta platser och mobila som kan flyttas runt dit de behövs. Vi kommer att utveckla detta för att kunna ta konceptet till andra verksamheter där barn behöver utrymme för lek.
Framförallt är det ett bekymmer att nyanlända barn i förskoleåldern inte är garanterade plats på förskola och kan vara utan plats under ganska lång tid och därmed inte har möjlighet till stimulans. Man kan dessutom förstå att många föräldrar mår dåligt och har svårt att som nya i ett land hjälpa sina barn att hitta ett bra utrymme med möjlighet för lek med jämnåriga.

​

Behöver barn verkligen saker att leka med?

​

– Viktigaste förutsättningarna för lek är som sagt tid, utrymme och trygghet. Sen behöver barn också saker att leka med. Det måste inte vara leksaker men någon form av lekmaterial som kan användas på ett kreativt sätt. Det kan vara bra att ha lekmaterial av olika slag då barn behöver olika saker för att uttrycka sig och hitta på lek med.
Det kan handla om saker att bygga med för att kunna konstruera något eller saker att klä ut sig med för att till exempel leka en rollek. Många barn leker kring händelser de har erfarit, till exempel vardagsaktiviteter, eller om de varit med om skrämmande saker så blir leken en bearbetning av det hemska, då behövs det material som barnet känner igen sig i. Som vuxen kan man också tillhandahålla material beroende på vilken typ av lek vill man stimulera.

 

Finns det skillnad i lek i Sverige och i andra länder?

​

– Att barn behöver leka är universellt men det är viktigt att tänka på att lekmaterial och organiserad lek behöver anpassas till den kultur som barnen befinner sig i då det finns olika föreställningar i världen om vad som är tillåten och utvecklande lek, hur okej är det till exempel med fysisk direktkontakt.
 

​

Hur får man barn som är slutna att vilja delta i lek?

​

– En del barn som är traumatiserade kan ha svårt att leka och det är egentligen samma principer som gäller för dessa barn, att de ges tid och utrymme samt att trygghetsaspekten för dessa barn är allra viktigast. Om barn blir för otrygga eller utsatta för fara så kan de inte leka och utforska samtidigt utan de är inställda på att hålla koll på faran och söka skydd. För dessa barn handlar det alltså om att försöka skapa tillräcklig trygghet och stabilitet i barnets vardagsliv för att leken ska kunna komma igång igen.

​

​

Vad kan jag som vuxen tänka på när jag leker med barn?

​

– De flesta vuxna är överens om att lek är viktigt men ändå har vi kanske svårt att prioritera det i vardagen. Ofta blir lek kopplat till en målinriktad aktivitet vilket kan vara viktigt men vi glömmer ofta bort den fria leken och ger den inte lika stor betydelse eller tid. Det kan handla om att ni bara är hemma, i skogen eller i parken och inte har bråttom vidare till nästa aktivitet för att barnet ska hinna komma igång med en lek.

I den fria leken är det viktigaste att som vuxen alltid försöka ligga steget efter barnet. Låta barnet ta initiativet och styra och försök att följa barnet snarare än att leda det. Leken är en kreativ process, målet är inte det viktiga, utan det är själva leken som är intressant. Det är lätt att man som vuxen har en tydlig idé om var man vill komma med leken vilket leder till att man stör barnet och kanske avbryter leken. Du kan försöka se till att fånga barnets egna idéer och stötta leken genom att delta på barnets villkor eller genom att ta fram lekmaterial som passar barnets behov.

​

Varför ska jag leka med barn?

​

– Det finns otroligt mycket att vinna på att leka med barnet. Det finns forskning som visar att relationen med barnet blir bättre och att mängden bråk och konflikter minskar om man spenderar en kort tid med lek och umgänge varje dag. Som förälder kanske man tycker det är svårt att få till de där stunderna för lek för att man försöker få vardagen att gå ihop men en kvarts fokuserad lek och umgänge varje dag räcker.

Informationen och texten ovan är hämtad från Rädda Barnens hemsida 

Hela artikeln finner ni HÄR som ni kan dela om ni vill:

bottom of page